Hypotyreos – nedsatt ämnesomsättning

Jag fick diagnosen Hypotyreos i augusti -11.
Det började med att jag slutade röka i januari samma år, och eftersom jag redan kämpat hårt för att gå ner i vikt, så var jag lite rädd för att lägga på mig vikt igen så ökade jag på träningsmängden.
Trots detta så ökade jag sakta i vikt hela våren, och gick upp alla de kilon som jag jobbat så hårt för att bli av med.
Jag var fruktansvärt trött och orkeslös.
Jag fick kämpa för att orka hålla mig vaken på dagarna och längtade bara efter att få sova.

Allt var en kamp

Det var en fruktansvärd tid. Men jag kämpade på med min träning och dessutom så utbildade jag mig till boxningsinstruktör.
Men träningen var viktig för mig, för nånstans där i tröttheten så fick jag ändå lite lite energi tillbaka av den.
Jag kämpade för att orka med träningen och familjen men allt annat fick stå tillbaka.
Jag kunde sitta en timme vid köksbordet och samla energi för att orka hänga en tvätt.
Under den här perioden hade jag mycket ångest över allt som jag tyckte att jag borde orka göra, men inte orkade.
Jag gjorde allt för att bli en hälsosammare människa men mådde bara sämre och sämre.
Vi åkte utomlands och jag var trött. Jag sov mycket men hade ingen energi.
När vi åkte bil så märkte jag att högerhanden ofta domnade bort, det var obehagligt och jag bestämde mig för att söka hjälp för det.

Diagnosen

I augusti så gick jag till vårdcentralen och fick diagnosen karpaltunnelsyndrom och när läkaren frågar mig hur jag mår så bubblar allt ur mig.
Hur trött jag är, trots att jag slutat röka, äter bra och tränar 3-4 gånger i veckan.
Och hur jag fortsätter att öka i vikt.
Läkaren frågar om hon får ta lite prover på mig och jag får också en remiss till arbetsterapeuten för prova ut ett handledskydd som ska hjälpa mig få bukt med domningarna.
Efter två dagar får jag mina provsvar.
Mina hormonvärden är helt fel.
Hon är förvånad över att jag överhuvudtaget orkar jobba och ännu mer träna.
Min ämnesomsättning står helt still.

Vägen mot ett bättre mående

Jag började äta levaxin, det tar till november innan vi har hittat en dos som verkade funka och mina värden var inom gränsvärdena.
Men dessvärre är det inte så enkelt att ämnesomsättningen börjar funka igen och övervikten försvinner.
Det tar tid.
Men idag mår jag bra och mina hormonvärden håller sig inom gränsvärdena.
Jag har lite symptom ibland, som trötthet, värk i leder och jag får kämpa stenhårt för att bli av med min övervikt.
Men med träning och bra kost så har jag för det mesta en grym energi, en grym styrkeutveckling och jag är dessutom en hyfsat uthållig löpare.
Men så fort jag slarvar med maten så lägger jag på mig kilon igen och mår sämre.
Jag är stolt och glad över min utveckling och idag är mitt mående det allra viktigaste!