Tb till Lidingöloppet
Den här bilden dök upp som minne på Facebook idag. En av tre gånger jag har gått i mål på Lidingöloppet 15 km! Så mycket endorfiner, så mycket löparlycka! Ibland saknar jag löpningen så det gör ont. Saknar gemenskapen, saknar gemensamma träningar. Saknar svettiga intervaller och långsamma härliga långpass. Men artrosen gör förmodligen att jag aldrig kommer komma dit igen. Och jag är okej med det. Men ibland vill man bara sörja lite.
Cykellycka
Såg regnet komma in över byn norrifrån. Trampade söderut, fick bara några droppar på mig innan molnen skingrades. Tänk att vädret kan skifta så på bara några hundra meter! Jag vek av från gamla banvallen och drog in på en stig. Tränade växlingar och att våga stå på och hålla farten över sten och rötter. Så roligt! När löpningen inte funkar så bra längre pga artrosen i knät är jag så himla glad för att cyklingen går så bra!